Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagogerna beskriver sitt syfte med höglÀsning och vilka upplevelser av höglÀsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville Àven ta reda pÄ om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att fÄ fram detta anvÀnde vi oss av fokusgruppssamtal med bÄde pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mÀngd syften med sin höglÀsning som till exempel lÀsinlÀrning, ökat ordförrÄd, ge barnet/eleven lugn och ro. MÄnga av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nÀmns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av höglÀsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till höglÀsningen..

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Utga?ngspunkten fo?r den ha?r uppsatsen var att underso?ka vad som a?r kunnandet inom fenomenet notla?sning. Den ha?r uppsatsen ska ses som ett led i att underso?ka detta och syftet med arbetet var att underso?ka hur gymnasieelever erfar fenomenet notla?sning, och da? fra?mst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i fo?rsta hand inte anva?nder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har da?rmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig fo?r elevernas olika uppfattningar.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

Studien, som utfördes pÄ en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet Àr ett arbetssÀtt som innebÀr att det som traditionellt sker i klassrummet nu Àger rum i hemarbetet och tvÀrtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrÄn arbetssÀttet. DÀrefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier dÀr eleverna pÄ skilda sÀtt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda pÄ hur de upplever den subjektiva normen frÄn förÀldrarna. FrÄgestÀllningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen frÄn förÀldrar och vÀnner nÀr det gÀller alkoholrelaterade handlingar? Finns det nÄgot samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av förÀldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna Ät mellan ungdomarna beroende pÄ kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgÄngspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker frÀmst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm frÄn förÀldrarna.

 Idag berÀknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system pÄverkar den ena individen den andra, dÀrför blir Àven de nÀrstÄende drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de nÀrstÄende. Det Àr viktigt med stöd till de nÀrstÄende frÄn vÄrdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. VÄrdpersonalen kan se de nÀrstÄendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de nÀrstÄende, och kan bidra till ett minskat lidande för nÀrstÄende till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer med demenssjukdom.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Fetma a?r ett av de allvarligaste ha?lsoproblemen i va?rlden. O?vervikt i sa?va?l ungdomen och vuxenlivet a?r associerad med en o?kad do?dlighet. Besta?ende viktminskning minskar risken att do? i fo?rtid.